Fler minnen
Pappa jobba på samma ställe som jag nu elecktrolysen Rönnskär. Han fick höra att det skulle byggas upp ett metallverk i norrland, han var i Stockholm då , arbetslös, Så han spände fast 2 limpor på pakethållaren å cykla hit. Å träffa min mamma , vilken tur man har egentligen att man lever å jag är just jag (sätt er ner å tänk gott folk , vilken tur vi har som finns, tack mamma å pappa) Ivar å Linnea Eriksson.
669 Eriksson en otroligt snäll människa
Mamma gjorde alltid iordning pappas matsäck. Mat i plåtlådan mjölk i en kvarting ( liten spritflaska) sen ner i Unikan en brun papplåda med läderband till åtstängning. sen fast på moppen. Pappa dog 1973 13 nov dan efter farsdag. Han fick en anod på foten på jobbe, blev klämd å fick sitt med foten i högläge hemma ett tag . när han börja jobba släppte en blodpropp från benet å gick till lungan. Endast 60 å ½ år , å som han längte till pension som då var 67 år. Han ville fiska å snickra.
Den här kransen låg på min brors kista Sören Eriksson, när jag gjorde den ville jag att pappa skulle vara närvarande i form av trä och mamma som dog 1993 i form av hardangerband som hon sytt. i mitten stod en glasskål fylld med vita tulpaner. Han dog åxå för tidigt , tog förtida vid 62, fick bara vara ledig 1 år. Dog i snöskottning, så himla tragiskt trodde vi skulle få bli gamla tillsammans. Han älskade att vara här å fiska från tomten.
En sån himmla snäll människa. When vill i see you again? Att få växa upp med snälla föräldrar å syskon är det enda som är värt nått att sen få syskonbarn å egna barn som för denna tradition vidare, hur bra kan man ha det . TACK ALLA